Hösten 1973 Nygatan 3, Eksjö "Detta är mitt sätt att förråda revolutionen"

10.9.73

 

 

 

 

 

       Det regnar eller regnar inte i september,

en dag av absolut… , nä jag vet inte –

Loudon Wainwright sjunger och lurar mig att

       avvika från programmet, och det melankoliska

regnet lurar mig att avvika, människor jag mött lurar

mig att avvika, allt –

     Ett stilla regn på hösten och alla sånger

är så vackra,

inget annat än det mycket privata existerar

     Detta är mitt sätt att förråda revolutionen

 

Jag har det: det finns nåt magiskt mystiskt över

dagen, man anar sig vara något på spåren, något

melankoliskt, kanske skönheten, svårmodigt  Det kunde

inte vara privatare

   Jag saknar det där oåtkomliga, det jag tycker

fanns förr mellan människor, något outtryckt,

ett hemligt samförstånd –

    Det fanns, men det finns inte

Paradoxalt nog tycker jag att relationerna mellan

Människor nu är enklare, entydigare   Somliga strävar,

andra strävar inte     En del svävar; och några av oss

     har tecknat kontrakt med underjorden

Detta hindrar inte att det är rörigare nu än förr

Men det är givet: man ser klarare, men hur skall man

kunna hålla reda på allt detta man ser ?

 

        Sådana är mina reflexioner, i regnet,

och jag inbillar mig som sagt att jag är nåt på spåren

 

(denna sida är invirad i ett brev till mig undertecknat Helle)

 

       -----

   Är det verkligen fred vi vill ha ?

Är det verkligen revolution vi vill ha ? Hur ställer ´du dig

     till en r-revolution?

Eller trotskisterna ?

     Revolution, fred, ord

Trygghet solidaritet jämlikhet broderskap demokrati

    Man kan invända att det är inte ordet man arbetar för,

utan begreppet, målet  ”Men är det egentligen en

    invändning ?”  ?

 

¨¨¨¨¨¨¨¨

 

”I long for purgatory and release”

 

¨¨¨¨¨¨¨¨¨

 

Peter Yarrows låtar är nästan för mycket just nu

    Nere i skolan testar de ringklockorna

    Nere i skolan

Jag har inte tillräcklig disciplin för att studera nu,

    är jag rädd, det verkar

inte bra  Hur skall det gå ?

    Nere i skolan testar de klockorna

 

 ---

Vacker musik    Det är tråkigt att det perfekta inte

existerar

Det finns alltid en våning ovanför den sjunde våningen

Det finns alltid en himmel över den sjunde himlen

Det finns alltid en värld över din egen

 

 ¨¨¨¨¨¨¨

    Sedan ringer telefonen igen och för mig

ut i en kväll av spekulationer och samtal  Så natt och

något mycket närmare, men ensam

    När jag bestämde mig för att hålla den här lägenheten

trodde jag inte att jag skulle sitta här ensam en

fredagkväll så ännu i början av hösten  Men det är sant

    naturligtvis att det är av eget val, i någon mening

Och likväl: jag trodde aldrig att jag någonsin skulle

behöva träffa ett val med såna kosekvenser   ”Aldrig

    någonsin”, men jag inte, men att jag så snart5

   Men jag klagar inte

Eller

                                 (but oh when i think of the tall

pine trees growing, the silver mists of snow all around me

blowing, i miss the gentle time, ja,

        vad som försvinner)

 

   Ändå är det inte människor man saknar, det är

situationer

 

¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨

                  Det regnar eller inte i september

Det kan annars vara något annat –

And she said; aah, come on now,

why don’t you ask, why don’t you ask

for just a little bit more ?

 -----

Nancy   Nancy kan få mig att tänka på A    Fråga mig

inte varför

           In the hollow of the night

           In the hollow of the night

           In the hollow of the night

Det är host   Jag skall ringa tlll F       Leonard sjunger

Jag skall ringa till F      Det är höst –

           In the hollow of the night

1.10.73

 

Hela brevet – skrivet på ett ovanligt smalt papper

 

a long way from belfast city too,

 sjunger van morrison och jag

sitter här igen,

a long way from everywhere,

 i min ensamhet, en lördag som inte blev

vad den för ett ögonblick lovade att bli,

utan bara en långsam trött dag mitt i

 en långsam trött höst och vad har jag

här att göra?

 höstdagsdepressionen, ja och

alltihopa, känslan av något förfelat,

av ett förfelat allting,

 känslorna ekonomin studierna tankarna

i förfärlig oordning, du vet

väl ungefär, fast jag har kanske mera

utpräglad disposition åt det hållet

 än du,

jag har försenat fallit ur den

 småborgerliga ramen och aldrig riktigt

 funnit något fäste i någonting,

allt detta är sånt som du vet,

men jag berättar det ändå,

 för att urskulda min

sinnesstämning, för att ha något

att skriva,

 van morrison sjunger,

en dag stod jag som sagt

på en gata i amsterdam och läste om

 van morrison i melody

maker, i amsterdam, solen sken,

 detta tänker jag ofta på

 men jag tror inte att det har någon

 betydelse

    då var jag

 tillomed ensammare än nu

 

    ja tillomed ensammare än nu

  fast blåsjukan ansätter mig,

  fast hösten faller över mig

  fast alla änglar är döda

     ja för det är de,

  alla änglar är döda, och min säng

  står tom och ensam – ungefär som jag

 själv alltså, eller i någon

   magnacarta-sång – och jag har tappat

 längtan att göra något åt det, nej jag

vet inte, igår trodde jag att jag funnit

 något, återfunnit något, återvunnit något,

men icke, alldeles icke –

     kort sagt: jag äts långsamt upp

   inifrån av höstens likmaskar

   och nu har jag ingen lust längre

   att göra något år det,

       jag är minst av allat nöjd med

   situationen som den är

      men har ingen kraft,

    hur skall jag säga det, metaforer var

håller ni hus,

    de fåtaliga utvägar som finns har jag

  jag ingen lust att gå, 

  och således sitter jag kvar här,

     alone and slightly blue,

        du vet –

 

tiden går, van morrison sjunger

  sedan skall vi åka till göteborg

    och jag har inga pengar,

    har ingen kraft, som sagt,

  och inga pengar, dina tvåhundra får anstå,

    hyran måste måste jag måste jag

betala, telefonräkningen,

    åka till göteborg,

mat, mat, mat

    måste få studielånet,

    måste VAKNA  !

där har vi det, jag går sömngångare här och

 mumlar, måste någon gång vakna,

   måste se, det här går inte längre, men alla

människor är drömbilder – odysseus besök i

   hades – och jag kan inte hålla dem

kvar, tror att man håller i någon och så

är det bara dimma, och inte en besvikelse,

     ibland inte ens förvåning,

      bara dimma – bara

 

    något mer är inte att säga,

är bara ett trött livstecken, är bara

    en höstkväll, nu nästan

utan ord, mycket trött och

    jag vet inte,

and it´s almost independence day,

   det var

det fjärde juli i eksjö, exioe,

   en onsdag.

här sitter jag och Gud hjälper mig inte

   Amen,

strax har van sjungit färdigt

 

 

                           T.

Våren 1973 Smålands-Tidningen; "avståndet mellan gubbängen och revolutionen"

29.1.73

 

carrying on in the dawn of her laughter

knowing that nothing goes on ever after

never beginning to

think of the end

  jaja,

har fått ditt brev, tack, skall svara, jag vet

inte, tog mig som jag antar lyckligen igenom en

omtenta igår, har av denna och andra anledningar

 fört ett regelbundet oregelbundet tillvaranda,

är av dessa och tusen andra orsaker trött

   there will be others but if

she´s the one

what would become of the morning ?

 vad står där nu i ditt brev ?

dambonde är alltså d2 respektive d7, ja

  det är klart, det återkommer i slutet av brevet

pr saint-malo, det hade inte slagit mig,

  gratulerar till denna lysande idé, kära kusin,

  vilken jag väl knappast kan kopiera – det gäller

  ju att vara originell

 (jag stöder inte alls chiang)

  gratulerar också vidare till dina sportsliga

    framgångar, varför har jag ingen att spela

    pingis med, varför finns här ingenstans att

    spela pingis ?

and errol flynn was not let in cause

he was coming down

  fnl segrar naturligtvis, än sen ?

DN hade idag – 20.1 – en intressant sak om

vietnam år 45, 1945 that is (Stockholms

Kammarkontor efterlyser min skatt eller

inkomst eller vad det var, för år 73, och

jag tänker på vespasianus och titus och

jerusalems förstörelse)

and i´ll defend until the end the old red white

   and blue,

dvs blått vitt och rött i motsvarande ordning

 

                  i eksjö är revolutionen alltså nära,

skriver du

nåväl, då är avståndet mellan gubbängen och revolutionen

  följaktligen bara en obetydlighet över avståndet

mellan gubbängen och eksöj, flåt eksjö –

ja, om inte tillochmed något kortare, om revolutionen

 skulle ligga åt det här hållet, från eksjö räknat

 

¨¨¨¨¨¨¨

 De Två Lyckliga i Jönköping, det låter som alltför

många dåliga böcker,

Hrrm –

Snön Har Kommit, ja,

 än sen ?

and from living loving more

 häromdagen

såg och horde jag södra bergens balalajkor

  träna

vilket var en, ja vad ska vi säga, en

upplevelse

(jag förmodar för övrigt i samband med detta att du

fått eventuella Great News från en mycket bättre

källa än jag, vilket är en plausibel ursäkt för mig

  att bara beröra dem som angår mig personligen)

a hard coming we had and a harder snowing

a hard coming we had and a harder snowing

a hard coming we had

  andra händelser skall beröras senare

nu ska jag spela schack

 

¨¨¨¨¨¨¨¨¨

  det är söndag, för

sent, alltid för sent

carrying on in the dawn of her laughter

  fast det är eftermiddag, ja “inte ens vikten var

rätt”

   annars sprudlar jag av projekt och ideer

--- --

Tillexempel om sommaren

De mest storslagna ideer, vanvettigare än någonsin

  Andra mer jordnära

Tillexempel har jag fått för mig att det

vore på tiden att se det omtalade Provence, det var nån

resehandbok häromdagen som kom på det

  Allt vad jag har sett av Medelhavet

  är för övrigt den förbannade lagunen i Venezia,

löjligt nog –

  Annars har jag många andra idéer

Östeuropa

har jag ingen lust att åka till –

Däremot

Och så fick jag ett schema häromdagen,

 men det viktigaste, den sista kurs åtta som

 inträffar i andra halvan av maj och kanske i

 juni, den fick jag inget schema på –

 

¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨

            nu faller snö

                             i natt när vi kom från mosebacke

                      var det regn

                men nu är det snö

          det är lördag –

jag har fått ett brev av dig

   alltså: iväg med detta nu då, nå, äntligen

   there where the sun brushed your hair in the morning

eller någon annan stans

cant you remember the look of her face ?

what would become of the morning ?

 

förhållandet till främmande makter är åtminstone drägligt

   (dregligt ?)

mina schackdrag är

respektive

2 Sbl – c3

och

1 e7 – e5

 

detta om detta

nu faller snö

  det skall bli kallare, säger väderlekstjänsten

när jag var smått

lekte man aldrig den där väderleken ?

  all of my living before her and after

is like a lazy grey rainy day off

-det är inte “off”, men jag låtsas det –

 

jag har köpt en ny pipa

 på måndag skriver jag

  det är för sent, för tidigt

idag är det lördag

 

det är allt –

  ditt brev skall jag svara på en annan gång

 

 

                                                                 TOOBBE.

2.2.73

 

 

                      Ars moriendi, thet är: Konsten att döö

             Nåja, varför

inte ?  I´ m calling to you, sjunger

lakrits, ”quiberon” tänker jag utan någon bestämd

  anledning, denna snölösa – sånär skrivit könlösa –

    vinter, huvudvärksförkylda visslande spår,

(hänger du med) , en fredag då man skrek av

   att göra, men somliga är inte hemma, andra upptagna,

ytterligare andra lata, och in absurdum, detta

    som man inte vet, fågels värld och min, du är

    ”kär”, Tullan

   är i Asby – eller var det var - , och världen´

      är sig inte lik. So all i can do is to bow to her,

“quiberon” tanker jag återigen, utan närmare anledning

    nu än att mike sjöng om månen, tror du på mirakel,

     tror du på robin williamson, tror du på mig i

denna värld, tror vi att vi klarar

   nästa tenta, tror vi på våren som lurar bakom

varje knut – johan ? – tror vi på den sista sommaren

  eller någonting, so all i can do is to bow to her, but

when the moon is misty, idag köpte jag annars en bok

   som heter kolonialism och jordbruksutveckling but

   oddly normal, varför gjorde jag det kan man ’

fråga sig, kanske därför att jag inte är

 ”kär”, jag

 vet inte. Close the door lightly when you go. Du

planerar att bo här en natt, jag inte förstå, vad ?

nu nästan två månader, nu nästan en månad menar jag sen

  jag köpte en skiva & mr hyde, som

    tydligen knäckte mig, schwedenknäcke, snart börjar

uppsatsperioden, militärerna vill ha mig också,

  sjuk är jag, torr är tobaken, varför skulle

jag skratta då, men skulle jag väl

  sörja då vore jag tokot och det är jag

    kanske för vad fan skulle man

 göra ?

 

Nåja, du har åstadkommit ett brev vilket på jag väntat

    ivrigt har mycket och ofta, ganska länge, eller

 hur det var, låt oss läsa, idag var det förresten

  nån annan som också köpte

 kolonialism och jordbruksutveckling – geertz heter

 författaren – men han köpte

    idioten och sköne förlorare också, för att

       bättra på statistiken, and its only a painted

      chariot, för att jag är en åsna, idioten, ja,

     tror du verkligen att din lön betalar revolutionen,

     lille vän, på allvar menar jag, då är det nog

  illa med dig, i själ och

     hjärta

är jag nog r-are, märker jag, eller nåt annat, jag

   för min del tjänade 1733 kronor förra året, eller

  åtminstone på biblioteket, jag vet inte, nån annan

      jag hörde hade 8 kronor i kvarskatt, är du

     knäckt – schwedenknäcke - , ohja, och om

 joni mitchell kan vi notera att clouds

    fortfarande saknas i min

skivsamling, nyssligen kunde jag köpt d ackles

  tredje för 17&femti, men avstod, vilket kanske var

dumt, jag vet inte, eagles tycker jag är ganska

   dålig, ursäkta mig, bästa popskiva under

1792 är utan tvivel t rapp, men även jackson

     inräknad i kategorin   1793 högg dom huvet av

   medborgare ludvig capet, kommer jag ihåg ur en

illuster klassiker, som vi läste i kungälv, hur den

   nu kom i vådra händer, om Tullan åker till

   KANADA KAN

hon hälsa till leonard från mig, tycker jag

 

¨¨¨¨¨¨

 

                                            apropå det

träffade jag red hair häromdagen, ganska fantastiskt,

  inte påfallande entusiastiskt, egentligen

borde jag gå fram och säga: ”hej,

    låt oss låtsas att det är kanske tre år tillbaka,

    nä fem fick jag nog säga nu, eller

    sex, vad skulle du göra då, speciellt om jag säger

      -patetiskt – (när man är tretton år) att jag

   är ”kär”

i dig?

Nja, skulle hon säga, nu är det inte tre eller fem eller

    sex år sen, ju, och ”javisstnä”, skulle jag säga,

       och sen skulle vi skratta för att inte komma ihåg

    saken, och det är så det är, eller hur, nä det kan ju

   inte du veta, applåder och visslingar från spelaren, 

      det är bobbydylan nu, varför vill man alltid göra om

         allting, börja om från början, varför kan man inte

   nöja sig.

 

¨¨¨¨¨¨

    En dag skriver man ett brev där det står

Norge ur dina händer, någonstans

Nästa dag får man ett brev, mycket riktigt, där det

    står ”vad var det som brast”

   Och du undrar varför livet är fruktansvärt

  (skulle man med alexander weiss kunna utbrista)

     Samma dag som man spelat

red hair

och skrivit om det

   och samma dag som man skrivit att JAG skulle

    inte vilja gå på depp purple etc., samma dag som

   man dricker vin, druckit vin, jag vet inte,

   love without climax, constant passion,

      ja du vet, jag tror att vi gjort ett

  sånt där nittionhundrasjuttigt sammanträffande

igen, eight miles out of memphis and i

  couldnt unwind

 

14.3.73

 

 

   you know id like to stay here until every tear runs

       dry

 

 

ja joni mitchell skulle man gärna sätta på, som

l uttryckte saken

  lustigt –

  äsch  jag vet inte

helplessly hoping her harlequin hovers nearby

  awaiting a word

 

 

 

--

senare senare little red book softly to me

tionde mars, ja var det inte så ? dag ur det gloriösa

  förflutna, tisdag tionde mars i forntiden 1970 –

     and how come so suddenly everything depends on

you, sjunger maclean

   and if I kissed her once, id probably do it again

but then again that’s not so inconceivable

my friend

nä

   jo just det, tisdagen den tionde mars, det

stämmer nog vi satt på fiket tog ledigt från eftermiddagens

tyska och vad det nu mera var (naturkunskap va9

   och åkte hem till thomas och drack choklad,

       med vispgrädde, en

tid för sig, hey joe ive heard that youve shot your

woman dead, sedan stod jag vid hushållsplatsen, en scen som

     lätt maskerad dyker upp i silverscener.

   och hemma hade du sänt mig ett rullbrev, det måste

varit den dagen, maybe three years ago

 

 

 och bara några veckor senare låg påsken död under

 hissen, en

”olyckshändelse” –

  signed d c

 

signed dc signed dc signed dc det stämmer också

ioförsig med dessa dagars melankoliska

 minnen, seven and seven is

: björling studerade filosofi i sjun år och studerade

ord i sju år och började sedan skriva, sägs det

 i mars 1970 upptäckte jag solgrönt, en bok,

i skolbiblioteket, som låg där vårlätt och solgrönt i

den klara luften, orange skies, nej, friskt –

det finns noterat i ett brev

 sedan dess har mina ord aldrig riktigt återhämtat sig

 

den sjuttonde mars regnade det    möjligen är detta

det mest berömda datum i denna historia

  du känner igen den

  du har hört den 1971

  du har hört den 1972

du räknar kanske med att höra den nån annan gång

  jag vet inte

the pump dont work

  den sjuttonde mars 1970 regnade det

det var en tisdag

  dessa är de enda fakta jag förbehållslöst erkänner

 

 

--

långt senare köket på lemansgatan 10, ett långt brev

till F, och your mind and we belong together

 

 

the pump don’t work

ah but i was –

 

¨¨¨¨¨

varför lyssnar jag så sällan på stringbad ?

its better now to ask your friend what makes him sad

today – vad gör dig ledsen idag ?

jag vill inte höra fair as you, märker jag ?

är jag onormal?

min fru förstår mig inte –

singing through the green green trees

 

väntar dessutom med spanning på brev, vet att du är

en upptage n man – kommer du ihåg den tiden när alla

var så rädda för att bli ”etablerade” -, men ett litet

vykort kunde du väl slänga iväg, om inte annat för att

få ordning på det komplicerade schackpartiet

jag tycker synd om black jack davys svärfar

 

¨¨¨¨¨¨

var finns detta hav ?

jag upprepar: var

finns detta hav ?

and when youve given all you had and everything

   still turns out

       bad

 

 

                  Fågel

             stirrar likgiltigt

 

 

                  TOOBBE

 

25.3

 

 

 

 

Jag tycker om villaträdgårdarna på våren

En lycklig doft av nyvaknad jord och fjolårslöv

blandar sig med röken från risbål och sprider sig som

ett leende i varm, tyst luft    Så är det

Tyvärr är jag förkyld

Detta är början av ett brev, jag måste komma ihåg det

It´s a lesson too late for the learning, made of

sand, sjunger sandy denny    Det är tur att Sandy är

så tjock

Fråga mig inte  varför det är tur

 

But you know that was the last thing on my mind

Sommaren har drabbat oss

Just sommaren   (”ausgerechnet heute”)

Ursäkta mig, jag är lite våryr

 

Det är söndag kväll, sandy denny sjunger och jag

är lite våryr   Då vet du ungefär vad du har att vänta dig

 

 

 

Det har varit lite dåligt med brevskrivandet på sista tiden

Det har närmast berott på att jag har ägnat min tid åt

att vara kär,

vilket som du kanske vet är tidskrävande

Men trevligt

Åtminstone just nu, söndagen den 25 mars, vid åttatiden

Eller vad klockan kan vara

 

Och så har jag varit sjuk

(Syster in från vänster med en hemmagjort ballong – det

,måste vara våren)

Jag tycker hursomhelst om villaträdgårdarna om våren

 

¨¨¨¨¨

Varför skriver inte detta brev sig självt, som det borde

göra, som de brukar göra   ?

He said, listen child, i am what i am –

Detta citat, som jag absolut inte skulle kunna placer,

kommer faktiskt från elonard poet, the

butcher, en förvånansvärt bra sång

He said, listen, listen to me now, i go round and round

Eller kanske skulle jag

Det är oväsentligt

European monasteries

 

 

You know who i am

 

Kanske bifogar jag en berättelse om förra veckan  Den

är aktuell och inaktuell, förbannat snyftig   Jag vet inte

 

Saturday night was quite allright

 

 

Häromdagen köpte jag Förberedelser till flykt,

förresten, den tjugotredje mars, en

minnesvärd dag

Like a bird on the wire

 

Konversation

 

 

Seems so long ago, Nancy

 

 

 

Någonstans finns naturligtvis ett brev som jag

borde svara på   Förmodligen under sängen   Jag har

ingen lust att svara på brev

Detta är en obstinat kväll     Eller trött, kanske

 

 

 

 

 

 

---

tisdag kväll i mars

 

Jag vet inte

Jag vet inte

Jag vet inte

F rapporterar om ett reprotage om Tullan i Hennes

Har du några kommentarer ?

 

 

Bifogar berättelse

Returnera

 

Köpt Clouds idag

Köpt Energy of slaves idag

 

 

Hälsn

 

10.4.73

 

 

Det är   söndag kväll  den dag då

Pablo Picasso dog, vår hjälte har kört

fast över sin intervju med Al, det kan

inte fan skriva en bra intervju på det

materialet, det blir förordet till en

bok, det blir en berättelse  Al talar

om hur trött han är, hur grått ett liv

kan vara för en refugee och superhero,

korrespondenten röker och dricker utan

tanke på journalistimagen, kommer på

saker han borde sagt, noterar hur isen

smälter, wishing that his own true love

was with him, inser att man bara hade

att byta ut ”Breavman” mot ”Al” för att ett

stycke av den där berättelsen skulle varit

en beskrivning av vad som sedan hände,

ryser vid tanken   Snart sitter man där

igen med ett glas whisky där ”isen för

länge sedan smält2, isen smälter, det är

vår  Our hero längtar till sommaren

Det är den åttonde april, den dag då

Pablo Picasso dör   Vår Leonard är som

vanligt fascinerad och konsternerad

inför döden   Helt säkert har han skrivit

en dikt om detta   Pablo Picasso dör

Än sen ? Han är nittioett, har förmodligen inte

målat något på evigheter    L har aldrig

varit särskilt såld på Picasso, utom då

Guernica, som är allt

Men är det samma värld ?

 

Äsch, jag hittar inte formeln för att

göra en för en löjlig lokaltidning anpassad

intervju av det samtal between friends som

jag har i huvudet

Between friends låter pretentiöst, men faktum

är att det är det uttryck vi båda två

använde

 

Whiskyn tar slut före isen den här

gången   Det har ingenting att göra med

bilderna på väggen

Det är lätt att hitta ett anslag för en

Intervju på en helsida på AB:s kultur,

eller ett uppslag i MM, eller någon

ännu mera ambitiös publikation Fast fan vet

”Man måste satsa på undret”

 

Det måste börja med bilden av Al framför

en TV-apparat  Rubbish, säger han, öga mot

öga med Sten Nilsson   Är Tv såhär i

Sverige ?

Det finns – funnes – en annan möjlighet:

 

”darkness at the break of noon shadows even

 the silver spoon the handmade blade the

 childs balloon eclipses both the sun and

 moon to understand you know too soon there

 is no sense in trying

 :deklamerar vi i korus medan förbandet

  värmer upp där framme

Det fanns en tid, säger Al Stewart, då jag

kunde varenda Dylansång utantill”

 

Men det skulle nog inte Smålandstidningen

tåla, vad tror du ?

 

¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨

 

”Jag är trött på att spela  Det känns tröstlöst,

  bara ett fåtal människor lyssnar och ännu

  färre förstår  Hemma i England kanske tio¨

  procent, här i Sverige ännu färre, en procent,

  två procent, jag vet inte”

   Den som uttalar sig så nedslående om musik

   och publik är den engelska sångaren Al

   Stewart, som var i Sverige i helgen, och

   i fredags kväll spelade på Mosebacke

      Etablissement i Stockholm, den plats där

      det händer i huvudstadens musikliv numera

   ”Jag tycker om att spela här, annars, publiken

     är positiv utan att ställa omöjliga krav

     Mosebacke är nog den plats utanför England

     som jag helst spelar på   Men då vill jag

     att det skall vara fullt, säger Al vidare och

     ser oroligt ut över den halvfulla lokalen.

   ”Jag ställer nog rätt stora krav på mig själv,

     och jag vill väldigt gärna känna att publiken

     uppskattar min musik, och visar det

     Annars är jag som sagt hjärtligt trött på att

     flänga runt och spela   Man hinner inte med

     sig själv, uppfattar inget av platser

     man kommer till, får aldrig tid att

     lära känna människor, att verkligen få vänner

     Och ändå, jag fortsätter att spela, för det är

     det enda jag kan, det enda jag vill

 

¨¨¨¨¨¨¨¨

   På något sätt kommer vi in på Al Stewarts

   idoler och förebilder

”En gång i tiden kunde jag alla Bob Dylans

sånger utantill   Bokstavligen

Men vad jag mest önskar är att jag kunde

skriva som Leonard Cohen   Hans musik nåt

alla    ”Perfekt” är kanske inte rätta ordet

men han når liksom överallt

Och Joni Mitchell   Hon är fantastisk

Hennes sista skiva är… fantastisk

Om jag vore så bra”

   Al Stewart är självkritisk, det är sant

   Men de fåtaliga entusiasterna har

   i alla fall fyllt Mosebacke Etablissement

 

   Al går upp på scenen, justerar mikrofonen

och slår an de första ackorden av ”Songs out

of clay”  Och entusiasterna är

- entusiastiska

 

 

11.5.73

 

 

         Fredag middag en fredag

Hade detta varit en skrivningslös vecka skulle jag

suttit någon bättre stans och druckit öl, det ska du ha

klart för dig, det är en sån dag

nämligen, en dag

 i maj en sån dag i maj, en mycket bättre dag  Nu

   sitter jag här med en  eftermiddagslyckholm och

är thankful, för dom sjunger så, now be thankful sjunger

dom, och då är jag det, det ska man ju vara, och

för all del, tacksam kan man ju vara för det ena och

   det andra, det finns days to most remember här också,

naturligtvis, och sovjet närmar sig som ett vackert

sommarmoln av regn, och idag har jag varit hos

tandläkaren utan några hål och sånt är ju trevligt, att

vara tacksam för  Häromdagen klippte jag mig   Sist jag

  klippte mig var en tisdag i mars, den tjugonde  Det har

funnits mer memorabla tisdagar i mars   Det har funnits

mer memorabla tjugondagar i mars

Också  I morgon skriver jag ekonomisk historia och jag

tänker inte påstå att det går åt helvete

I morgon är jag också bjuden på en fest som kan bli

riktigt rolig eller tråkig, om jag ens kommer dit

   Hur många människor kan du, förresten, för att

byta samtalsämne, härbärgera bekvämt i din sjangdobla

lägenhet där nere ? Jag menar, om det skulle bli

aktuellt med åtton eller nuttiotvå ? Nähä, det var väl

det jag visste –

  Annars är här riktigt roligt

  She´s run away, she´s run away –

I morgon är det också ett år sedan en dag då jag var i

    Jordbro    Det var ingen vidare bra dag

Inte ens i Jordbro

 

Jag har inte fått tillbaka mina Alstewartpapper,

förresten, har du bränt dom?

Fasen vadsnabbt man kan sätta i sig en Lyckholm, har du

tänkt på det någon gång, mon ami?  Fairport

jobbarsiguppitempo på sloth medan jag förgäves försöker

erinra mig vad jag egentligen skulle ha skrivit –

Egentligen är det inte så mycket tempo dom jobbar

sig upp i utan ljudstyrka   Annars känner jag en som

jobbar på tempo, på skivavdelningen

Tja, vad kan det ha varit?

  Dont you cry dont you cry

  Don’t you cry don’t you cry

  Don’t you cry don’t you cry

  For your lady and me –

 Och varför skulle du egentligen göra det  ?

Which reminds me, i något sammanhang, Karin frågade

om du hade träffat S och vad du tyckte –

”Tja, han skulle inte byta” eller något sånt, sa jag, för

jag tror det var så vi sammanfattade en diskussion

vi hade på väg över gymnasiets skolgård –

”Nä men det är väl knappast aktuellt heller” sa Karin då

vilket jag tycker var kvicktänkt

 

¨¨¨¨¨

      I förrgår skrev jag en dikt som började

”På vandrarhemmet i St Malo fanns en ölautomat - -”

Fast egentligen var det ju inte en dikt  Annars var

St Malo inte en av de största platserna   Egentligen var

  inga platser särskilt stora  Egentligen är hela jävla

  Europa bara en stor anhopning av sällsynt futtiga platser

Och Stockholm är en av de futtigaste   Säkert Eksjö också,

jag är övertygad   Och Moskva

 

¨¨¨¨¨¨

Fredag eftermiddag en fredag

I morgon är det alltså ett år sedan jag sist befattade

  mig med illegala stimulerande eller berusande medel, på

  kvällen den tolfte maj 1972, ja på eftermiddagen också för

den delen  Detta bevisar att ett år inte räcker för att

bli fri från det beryktade ”psykiska beroendet”,

vilket visserligen är en ren myt men likväl existerar

 

¨¨¨¨¨

Till i morgon skulle jag vilja ha fem starköl, och alla

mina källor är bortresta eller upptagna eller något

 annat, vafanskamangöra ?

 Denna löjliga situation har inte drabbat mig sedan jag

gick i första ring ungefär, inte vad jag kan minnas

Det är lätt att säga att det skulle gå utmärkt för mig att

handla själv, men tänk om det inte gör det, vad gör jag då ?

Man måste tänka på mitt självförtroende också

Men alldeles frånsett dettas borde jag byta färgband

Men alldeles frånsett detta är det fredag eftermiddag, en

   dag i maj, en

eftermiddag  I trädgården

är det en smula kyligt   Och i morgon är det fest

 

Ärligt talat är jag lite orolig för den där tillställningen

i morgon  Believe me, only tigers can survive –

 

 

knaster, hack

 

 

          Now be thankful

        Midnight on the water

     And everything wrong but that´s

        Allright

 

   Well it´s too late now and i cant lie

Den uppsluppna stämningen har ersatts av en melankolisk

och då är det nog dags att sluta

Men det var kul så länge det varade  -

 

 

   And I wonder

 did the truth pass me by ?

 or did I just no see

 what was right before my eyes ?

 

                                        TOOBBE