måndag 21 april 2014

1970 Lemansgatan 10; "was that some kind of joke?"

 
 











13.1.70                                                                                                

  

                                                                             in the grey of the

                                                                                             city (no time for

                                                                                             pity) 12.1.70. på

                                                                                             kvällen

 

                      I enlighet

 

med givna order påbörjar jag nu ett brev till dig. Kanske kommer det

inte till brevlådeeländet förrän i morgon (13.1.70) men jag anar

att det bara kommer att glädja dig. (om det kommer till ….os.v.)

Jag missar tangenterna med höger långfinger på det mest oroväckande

sätt för övrigt, har du någon (vettig ?) förklaring ? my life

will never end, and flowers never bend

with the rainfall

 

¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨

Vad som fascinerar mig med det här brevet är att när jag började

skriva det hade du knappt lämnat stockholm, tror jag, och trots

pauser o. dyl. kan du knappast ha hunnit längre än till s-tälje

just nu. (my life I gave to keep on living my dreams are fading

far behind viskar magnacarta I mitt öra ) (vill man vara riktigt

fånigt inte-rolig kan man säga att magnacarta är på örat)

 

¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨

                      För en vecka sedan var jag säker på att

                      Beau var den/det bästa på artsongbandet

                      för två dagar sedan var jag säker på att

magnacarta var det / det bästa på artsongbandet

idag är jag inte säker på någonting

(strangely strange but oddly normal)

                  There could be a million Leonard Cohens in

                  in the world. You may even be him yourself.

 

ohicouldwreckmybraintryingtoexplainwhereitisithinkthatwereheading
 
 
 

2.2.70

 






 

                                                                                   bakom Mayas slöja

                                                                                     29.1.70

 

         här är ännu

 

ett brev att plåga din stackars förvirrade hjärna med. Det tredje

denna vecka, men då är att notera att nr 2 ännu inte har avgått (med

pension). När du läser det här har du dock förhoppningsvis/troligtvis

(stryk det som ej önskas) fått även det.

 

                  its no good trying to place your hand

                  where I can´t see because I understand

                  that you are different from me

                  ---

                   and you´re rocking me backwards and you´re

rocking towards me

 

(vad kan han mena med det då ?) Ja se ungdomen nuförtiden

 

Vilket påminner mig om att jag idag har varit och klippt mig vilket i

sin tur gör mig en smula nedstämd vilket i sin tur inte spelar

någon roll alls (för närvarande, bör tilläggas). Sic transit gloria

mundi.

         Jag har ävenledes köpt Melody Maker, i vilken förträffliga

tidning jag upptäckte att family har släppt ur en ny lp, vilken

jag inte har för avsikt att köpa, och att al stewart har en ny

lp, vilken du förhoppningsvis tänker köpa, samt att r.gibb låter

som (hörochhäpna):..sounds curiously like syd barrett singing

                               the engelbert humperdick song book..

 

¨¨¨¨¨¨¨

                  Bästa sättet att hålla sig sund till kropp och själ

              är att tvätta fötterna. Därnäst kommer läsning av katekesen.

          But never mind, sunshine and the rain are quite unknown….

      Jag såg mig själv i spegeln alldeles nyss, på väg ner att äta.

Deprimerande, verkligen deprimerande..The day is sleeping, and I´m no

      more. Fråga: Är du skyldig till jethro tull-reportaget ? skulle så

          vara bekräftar det mina värsta misstankar. Om inte, so give my

              regards to vem det nu vara månde. Speciellt inledningen är

                  fantastisk ” kapsejsad sjörövare och alkoholiserad indian ”.

                       The cracks (crocks?) of my proposal is at notice in the

                            Corner. Jag börjar kunna ta ut et par strongly-låtar

                      på fluten nu faktiskt,

 

¨¨¨¨¨¨¨¨

Isnt it good to be lost in the wood (isnt iiiit good, ett eko från

den skiva som inte bör kallas för floyds första lp, utan för syd

  barretts första. floyds första var saucerful)

 

                                        TALA MED DIN DROGHANDLARE

  Jag drömde i natt att all snön regnade bort, det var en mycket

vacker dröm, dessutom var den mycket verklighetsnära, och jag hade

varit vaken en lång stund innan det gick upp för mig att det bara

var en dröm. Vi har nu haft snö sedan den 25:e november, två månader

och fem dagar av ett oavbrutet växande snölager. Och snön i stockholm

är ju inte särskilt ren heller. Whoever invented uttrycket ” den

vita årstidern” hade aldrig varit i en storstad, uppenbarligen,

                                        Jag skulle tro att det är vintertristheten som

skapar det stora kommunikationsbehovet hos mig, det som jag

försöker ge uttryck åt huvudsakligen genom att skriva en massa brev

till dig, och genom att snacka en massa skit i plugget.

 

¨¨¨¨¨¨¨

Eftersom jag skriver brev (med dikter eller diktfragment i) till

dig oftare än jag skriver nya dikter kommer du snart att ha hela

min produktion samlas i din byrålåda. Frightening, isnt it ?

 

¨¨¨¨¨

mottog idag (31.1.70) ett brev från dig, vilket gör att en del

av det som står i det här brevet känns (ännu mer) inaktuellt’

 

                  wont you miss me

                  wouldnt you miss me at all

                                                              (all rimmar på skål

                                                              men, som H.C.Andersen

                                                              brukar saga, det är

                                                              en annan historia,

                                                              and that´s the

                                                              story of my

                                                              life…

 

                                        ÅTER:    Torbjörn

                                                         189, osv

 
 
 

10.2.70

 



                                                                                   looking for a manger

                                                                                   10.2.70

 

 

                  hejt tjäre

 

kusin, och tack så väldans mycket för brevet, det jag igår mottog. Det

var en smula rörigt, och fullkomligt fritt från alla väsentligheter,

i nästan ännu högre grad än mina brukar vara, män (men, alltså) det

 var tämligen rolight. Jag tog mig, eftersom jag icke kunde hitta

några dolda hemligheter, friheten att visa valda delar av det för

 totmos & firoline & fjöz. En kommentar: -Han är ganska klyftig,

 den här mänskan, va ? (så nu kan du leva högt på det i två månader).

 

                  LP: s LIKELY TO COST MORE MORE MORE MORE

 

och jag bryter samman och faller ihop i en liten högh på golvet,

skrikandes:

                                        TALA MED DIN DROGHANDLARE

                                                                                                       men, förgäves, ingen

lyssnar till mina klagorop.

                                                              I lördags var vi, såsom dig redan i

tempus futurum (eller hur man nu sägher) meddelats har, och beskådade

den fabulösa (numera allmänt vedertagen form) filmen kärlekens språk,

vilken var så tråkig att om den hade hållit på i en timme till

så hade jag antagligen hunnit förälska mig i flikan sittandes bredvid

mig (studerandes vilken jag tillbringade en relativt stor del

av tiden) thus making it to be någon kärlek, i alla fall. Men nu

slutade filmen alltså lite för tidigt för detta.

                                                                       Sedan satt vi vid

(runt) vårt köksbord och snackade tills klockan blev kvart över

tre (a.m.) varpå var och en gick hem till sig (väl hemkomna satte

sig 40 % av församlingen att äta semlor, men det är en annan

historia, som H.C. brukar säga)

                                                    Innan vi var på das biograf (och innan

vi var på fiket som vi var på innan vi var på das biograf) var vi

på utställningen ”11 (eller var det månne 9 ? ) tablåer” (e. kienholz)

på moderna museet. Den rekommenderas å det hjärtligaste falls du

skulle komma i dess väg

                                        says martin: ” I really like the number. I was

listening to somebody´s radio and they said `hi there pop pickers,

 this could be a number one. Not being a pop picker I wouldn’t know”

 

¨¨¨¨¨¨¨

Ett stort paket prince kostar i dagens läge 5 kronor (fem) !!!!

om vi inte får en borgerlig regering i det här landet snart

emigrerar jag till något land där ens arbete verkligen uppskattas

t.ex. sydafrika

                             (visserligen köper jag aldrig prince, men de är

sort of hårdvaluta)

 

¨¨¨¨¨¨¨

Vi har alltså (!?) upptäckt att jag ser ut som syd barrett (fler

och fler människor säger det, strangely strange) och dessutom

har vi upptäckt att min kära kamrat (ry: tavritj/i/) thomas

har samma kufiska frisyr som alla våder leonard cohen.

                                        (det är alltid deprimerande att se sina

                                        vänner göra bort sig, som en av mina kusiner

                                        brukar säga)

¨¨¨¨¨¨¨¨

                  den här låten (gissa vilken) har (delvis) inspirerat

mig till följande:

                           i hennes glänsande hår (i virvlande vågor på

                           min kudde) ser jag mönstret till alla våra

                           dagar, och jag ångrar att jag någonsin släppte

                           henne ifrån mig

¨¨¨¨¨¨¨¨¨

 

                  kärlek och snuva kan aldrig döljas eller åtminstone inte

                  snuva

                              cries he who is

                                                  TORBJÖRN

                                                              torbjörn jacobsson, 189½, poet

                                                              skeptiker, och en smula utbry-

                                                              tarkung

P.S. travelling lady stay a while

       until the night is over

       I´m just a station on your way

       I know I´m not your lover
 
 
 
5.3.70            
 
 
Hej
 
jag hoppas det inte stör alltför mycket om jag
skickar det här brevet, jag känner nämligen ett alldeles
enormt behov av att skriva
 
jag fick idag igen 40 kronor från Norge (som jag glömt där), köpte
en bra bok (en clowns åsikter) billigt, 8.35, har inga
läxor som det finns någon anledning att göra, har klarat
mig igenom den värsta delen av skolveckan, har inga olösliga
problem framför mig, kort sagt: har inget att invända mot
världens existens.
 
skulle jag då VILJA vara sur?
 
det har hänt att krokusen har blommat häruppe vid den hör tiden,
jag nämnde väl det i förra brevet för övrigt, men just nu
tyx bara isrosor och vansinne (inte mitt, så mycket, dock) blomma.
 
lyssnar till Bolero nu, för första gången sedan mycket länge
 
tack för brev förresten, det brev som jag skickade idag var inte
 ett svar på det eftersom det egentligen var skrivet i söndags
och måndags
 
Igår läste jag en mycket intressant roman, eller åtminstone
prosabok, Konturer, av en tysk vid namn Jürgen Becker. Språket,
som från början var ganska normalt, löstes efter hand upp, för
att sedan, efter något mer än halva boken, åter knytas samman.
Intressant som experiment, och ett mycket bra underlag att
väva  tankebyggnader på.
 
Har jag hört talas om Lillan?
 
Jag skiter i vad sven &britt tycker om mitt hår
 
¨¨¨¨¨¨¨¨
 
have you turned on yet, oh brother-friend of mine ?
 
jag tyckte mycket om den sista sidan av ditt brev, jag har
satt upp den på väggen. Om du misstycker, slå larm. Eftersom
den saknade copyright-märke kommer jag att låta den sitta
kvar under alla förhållanden
 
and if you ask me if i love her yes i do
vad hette piratradiostationerna som dog?
sleep in heavenly peace
 
Nixon for ex-president
 
¨¨¨¨¨¨¨
long ago it must be i have no photographs…
 
¨¨¨¨¨¨¨¨¨
 
(ibland är mina brev mera poesi än mina dikter – har du märkt
det ? – ja naturligtvis har du märkt det)
 
¨¨¨¨¨¨¨¨
har du läst räddaren i nöden ? finner du holden caulfield var
en sympatisk eller osympatisk person? Varför svarar du
konsekvent aldrig på frågor jag ställer i mina brev ?
sometimes i think its hanging down on me
 
jag bifogar en dikt som kanske inte blev what i intended
it to be. Du får behålla den på det villkor att du sätter
upp den på väggen. Annars måste du returnera den inom två
dagar efter mottagandet.
 
like a poem poorly written
 
 
 
underligt ställe
att underteckna
(fading)
yours
everloving (ina-way)
 
                  TORBJÖRN
torbjörn jacobsson
19o
poet
skeptiker
och en smul
a utbrytarkung
 
 
 
                  det är betungande ibland
                  att se
 

 

9.3.70

 


jag vet att jag inte borde men jag kan inte låta bli

att börja skriva

nu

mitt kommunikationsbehov är nämligen…..   stort

 

jag köpte idag fyra stycken biljetter till

floyd

varav jag dock bara tänker använda en själv

skall sanningen fram så betalade jag bara drygt två av dem själv

 

¨¨¨¨¨¨¨¨

fick idag ett brev från

en kusin of mine

troligtvis var det det längsta brev jag någonsin fått, bra

fortsätt i den stilen

såvitt jag kan förstå har du skrivit minst ett

annat brev under tiden, eh  ?

 

¨¨¨¨¨¨¨

igår skulle jag ha läst matte på kvällen. Klockan fem ringde

min klan-syster caroline för att gratulera mig på namnsdagen.

så pratade jag med henne till halv åtta (med uppehåll för

middag i fyrtiofem (?) minuter) sedan gjorde jag tio-femton

minuters paus, innan jag ringde upp klan-syster fjöz och snackade

med henne till tio över nio

           jodå matteskrivningen gick riktigt hyggligt

 

¨¨¨¨¨¨¨¨¨

jag har lite svårt att hålla reda på våra senaste fyra-fem

brev

i respektive riktning, jag vet inte

vad jag har skrivit, och vad du har skrivit

och vad vi inte har skrivit

 

och när och varför vi har skrivit det

 

¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨

suspicion strikes me

du är ju tame ---n lika tokig som

jag ibland

 

har just nåtts av dina två brev avsända samma dag

tydligen. Du är definitivt INTE klok

 

¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨

           i love you

              i do

           and i hope

             that you will love me too

 

since vi brukar använda verbet älska, love, I en betydligt

 vidsträcktare betydelse än den mera allmänt vedertagna

ger jag även dig nådigt tillstånd att ta åt dig

för ”you”

 

when you asked how i was doing

was that

           some kind of joke ?

 

15.3.70

Detta är hela brevet, från början till slut. Så kort var det.



                                                                                                        lördag kväll


klockan är någonstans omkring 9.00 e.m . det är lördag kväll,

men jag sitter ändå inne, för första gången på ganska länge,

jag har just skrivit adresslappar till impuls i två timmar och

tre minuter,

varefter jag plockat ut en brun pepparkaka ur ugnen.


jag stängde nyss mitt fönster efter att ha haft det öppet

i fem minuter,

tittande ut genom det,

det är alltså kallt i rummet, och jag fryser om hålen

i mina slitna blå jeans


mitt rum är skrämmande rörigt, trots att jag ägnade eftermiddagen

åt städning av det

mina ögon vandrar i okontrollerbara cirklar p.g.a. det arbete

jag tidigare under kvällen utfört


min gröna fåtölj finns inte inne i mitt rum

men även om jag inte ser den

vet jag att den ligger, omkullvält, ute i hallen

och jag erinrar mig att jag själv bar ut den dit när

jag skulle dammsuga i eftermiddags


min hals känns torr, trots, eller kanske på grund av

den saft jag drack för en inte så lång stund sedan


om jag anstränger mig kan jag genom tystnaden i mitt rum

och den bullrande ihåligheten från tv-apparaten

höra klirret av porslin

snart kommer jag att bli nerkallad


jag vet att allt jag gör

också det att skriva detta brev,

är bara undanflykter för att inte tänka på

vad jag inte kan göra


forever signed

everloving (ina-way)


TORBJÖRN

torbjörn jacobsson

190

poet

skeptiker

och en smul

a utbrytarkung



p.s. whatever you think

it´s more than that

D.S.
 
 
15.4.70
 
 
(detta är hela brevet)
du har skickat efter stringband
säger du
skulle jag kunna få
namn & nummer
och annat erforderligt
(jag läser numera
Inte MM)
 
&så har jag köpt earth operas
första
den är ett måsterverk
det är ett faktum
(köpet var av
 typen ”överlagd impuls”)
 
jag skall inventera
brevförrådet (dina brev alltså)
för att, enligt order,
försöka tota ihop
en ”beställning”
 
the only politics are the politics of love
 
lev
men lev gott
 
signs
everloving
(ina-way)
 
Torbjörn
                  torbjörn jacobsson, snart 192,
                  poet
                  skeptiker
och en smula utbrytarkung
 
 
jag har vänt på pappret
jag har vänt på färgbandet
jag har vänt på
världen
 
 
skulle du vilja ha
for emily (whenever i may find her)
 
till din
födelsedag ?
 
(jag kan se
min far, i ett leende
skratt)
 
 
 
 

4.5.70

 


 

                                                                                              vi är – på mer än ett

                                                                                              sätt – inne i början

                                                                                              av augusti. 3.5.70

 

egentligen

borde jag be om ursäkt

för att jag skickar ett för sent

födelsedagsbrev

& för att jag inte skickar

någon present

Sådan är emellertid inte min läggning

som bekant

dessutom har jag infordrat

önskemål

om present

utan att få några sådana

mig tillsända

& så är det omöjligt att

skicka ett brev så att det

kommer fram på söndagen

varför man ställs inför valet

att skicka det på lördagen

eller måndagen

 

vilken senare dag valde

(under förutsättning, naturligtvis,

att det inte är tisdag

när du får det här – då är det något

som är fel

någonstans)

 

Det verkliga skälet

(ärlighet varar längst)

år att jag har varit en mycket

Upptagen person

de senaste dagarna

/enligt uppgift har jag hållit

ett alldeles rasande tempo/

 

du säger att valborg aldrig har betytt

något

i de delar av vårt avlånga land

där du varit bosatt

                                                              här

                                        betyder dagen ifråga

                  (och för all del dagarna

                  runtomkring också) en helt oförskämt

massa

                                                              saker,

                  Som texempel en rejäl skiva

     torsdagskväll

                  Med obligatoriskt fylleri

                                        & knöleri

                                                              o.a.

                                        smott o gått

                                                              riktigt rolight var det,

                  tyckte jag, men det var

                  jag förhållandevis ( tre stycken

                  tror jag vi var) ensam

                  om att tycka



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar